söndag 30 oktober 2011

7 wonders nr. 2: Petra (Jordanien)

Det forsta vi maste ta upp ar intradeskostnaden. Det kostar 50 dinar att komma in, vilket ar ganska sa exakt 500 spann. Far vara glad att jag bestamde mig for att stanna atminstone ett par dagar, for biljetten kostar hela 90 dinar for "day trippers". Alltsa niohundra riksdaler.
Lyckligtvis kostade en tvadagarsbiljett 55, sa det jamnade ut sig tillslut. Men anda...
Petrakomplexet ligger ratt avlagset. Fran ingangen far man knalla ca 2 kilometer. Till att borja med ar det en vanlig vag (You wanna ride a horse mister?) som (I give you very good price!) i en stadig nerforsbacke (Come on! Ride horse to siq entry!) ringlar sig ner i ett torrt landskap till nagot som kallas for the Siq. The Siq ar som en ravin (You wanna ride camel?) vars botten man darefter (Very good price on camel ride!) foljer i ca 1,2 kilometer (wanna ride horse carriage, wanna ride horse carriage, horse carriage good price...). Det ar ratt sa haftigt att ga dar, i den vindlande ravinen som ar ratt sa mycket (wanna ride CAMEL!?) langre an man fran borjan tror. Sen svanger man tillslut runt en krok, och plotsligt ser man det: the Treasury, det allra forsta monumentet man kommer till och som ocksa ar det bast bevarade. Har man nan gang sett bilder fran Petra sa ar det antagligen en bild av the Treasury man sett.
Da har man alltsa natt fram till sjalva staden, uppford pa en plats som varit bebodd i over 7000 ar. Sa borjar man ga (wanna ride donkey?) mot den gamla (wanna ride donkey?) stadskarnan och pa vagen (wanna ride donkey to monastery?) passerar man en gammal romersk amfiteater och ett otal (Wanna buy? Good price for you.) gravplatser som huggits ur direkt ur berget. Landskapet som staden (Wanna ride donkey?) ligger i ar mycket dramatiskt (Wanna buy? I give you good price!) med vaderbitna bergssidor som stracker sig (Wanna ride camel?) sa langt ogat kan na (Wanna ride donkey?). Sa nar man den gamla stadskarnan (wanna ride donkey?) som (wanna ride donkey?) inte (wanna ride donkey?) ar (wanna ride donkey?) uthuggen ur berget (Wanna buy?) utan uppford pa ett par sandiga (wanna ride donkey?) kullar. I dag finns bara nagra stenblock kvar av (wanna ride donkey?) byggnaderna som en gang i tiden utgjorde karnan i en storstad. Det som idag ar bast bevarat ar just gravplatserna, och ett par tempel, de som huggits direkt ur berget alltsa. Den (wanna ride donkey?) pelarkladda huvudgatan (wanna ride donkey?) ar (wanna ride donkey?) ocksa (wanna ride donkey?) det stalle dar (Wanna buy?) det idag glider runt flest (wanna ride donkey?) beduiner (wanna ride donkey?) pa (wanna ride donkey?) asnor och desperat forsoker (wanna ride donkey?) kranga donkey rides. Och beduinska kvinnor och barn (Wannabuywannabuywannabuy???) som forsokar salja smycken. Och stenar.
Som ni kanske har forstatt ar dessa manniskor en aning patrangande. Visst, det kanske ar deras levebrod, men give me a brake... Det ar faktiskt svart att bara njuta av platsen som den ar nar man hela tiden artigt maste tacka nej till alla erbjudanden man far. Det gamla tricket att ignorera och ga vidare fungerar tyvarr inte har. Inte om man inte vill bli forfoljd av asneryttare hela dagen.
Men sa ser man i sin guidebok att det gar att ta andra vagar, utanfor de mest obvious sevardheterna. Och da blir man plotsligt helt ensam. Bara bergen, solen, vinden, sanden, och en och annan turist som inte heller tyckte det var jattetrevligt nere pa huvudleden. Det ar forst da man kan borja uppskatta platsen pa riktigt.

Det som forvanade mig mest med Petra var att det ar sa himla STORT. Man kan ga i rask takt i tre timmar fran det forsta monumentet man kommer till och vidare in i bergen och fortfarande finna bergssidorna fulla med gamla gravar och tempel. Men det som jag blev mest fascinerad av var bergen.
Staden ar omgiven av fyra bergstoppar och jag agnade tva dagar at att klattra upp pa allihop. Sa mycket klattrande hade det inte behovt bli, eftersom det finns leder med trappor upp till varje topp. Men nu gillar jag att klattra och kunde liksom inte lata bli.
Den hogsta sparade jag till sist och besteg igar eftermiddag. Var helt slut nar jag kom upp pa platan, men det var saa vart det for den utsikten. Dessutom var det solnedgang ocksa, och jag hade ett litet moment for mig sjalv dar uppe i total tystnad. Det enda som hordes var vinden.Och en och annan get i fjarran.
Nar jag kom ner hade det hunnit bli morkt. De enda som syntes till var nagra fa beduiner som tog igen sig efter dagens arbete med lite mat och en och annan vattenpipa. Helt plotsligt var jag inte en turist man skulle skinna pa pengar langre, jag var en gast, som blev erbjuden bade te, mat och vattenpipa (som jag dock tackade nej till eftersom jag gatt och klattrat i princip konstant i 8 timmar och bara ville komma tillbaka till hotellet). Det var en helt annan kansla att ga dar pa kvallen, och som en beduin jag motte pa vagen sa: "You are lucky to be here this time of the day!". Det var forst da, nar jag snudd pa ensam gick genom det enorma komplexet i kvallsdunklet, med varkande fotter och ben, stolt betraktandes de 4 bergstoppar som jag bestigit var och en, som jag insag platsens storhet. Jag ar ganska saker pa att jag var den sista turisten som lamnade staden den dagen (aven om jag gick ikapp ett tiotal turister i the Siq pa vagen ut).

Betyg: 4,5/5 donkey rides.

Borde egentligen varit en femma, men det blir ett halvt poangs avdrag vardera for det lojligt hoga biljettpriset och for den stora massan av extremt patrangande forsaljare. Sen ett halv poangs tillagg for de haftiga bergen.

Och nej.
Jag vill INTE rida pa nan j-vla asna.
Tack.
The treasury

The Siq

En san dar j-vla asna (fast denna sag ensam ut sa den ska vi vara snalla mot)

Solnedgang over de jordanska bergen.

måndag 24 oktober 2011

7 Wonders nr. 1: Colosseum

Det har slumpat mig sà, att min resa kommer fòra mig till eller i nàrheten av de sju nya underverk som ròstades fram fòr nàgra àr sen (kolla wikipedia). Sà det blir en liten fòljetàng det hàr.

Colosseum alltsà. Uppfòrt nàn gàng kring àr 70 e kr. och sàledes nàrmare 2000 àr gammalt, vilket màste anses vara en ràtt respektabel àlder pà en byggnad. Hela Rom grundades fòrresten redan pà 700-talet f.kr. I det perspektivet sà framstàr helt plòtsligt det cafe som en dam fràn San Fransisco jag mòtte pà tàget beràttade om (hon beràttade om sevàrheter i SF, eftersom jag ska dit om mànga lànga mànader), som kanske inte riktigt sà gammalt som hon fòrsòkte fà det att framstà som: "Its a really old cafe, I mean Really, REALLY old, its from like 1920 or something..."

Sà vad tyckte jag dà. Inte alls sà imponerande faktiskt, vilket kanske beror pà att med den hejpen som àr kring monumentet sà har man i allmànhet skyhòga fòrvàntningar. Svinlànga kòer och massvis med turister som springer runt med en tòntig Audio guide tryckt mot òrat, fòrtog kanske kànslan lite.
Fick dock gàshud nàgrta gànger, nàr jag fòrestàllde mig làktarna fyllda till bredden av 50 000 vràlande àskàdare och de tusentals mànniskor som mòtt sitt òde pà arenan.

Betyg: 3/5 pizzaslicar (fòr 3 euro styck)

Italia!

Nu har jag varit ganska sà exakt en vecka i Italien! Borjade i Venedig, àkte dàrefter till Florens och nu àr jag tillbaka i Rom, dàr jag landade i Màndags.
Pà flygplatsen i Madrid tànkte jag vara lite smidig och hukande smita under att av de band som anvànds fòr att sàra pà kòer. Ett ljudlit RATSCH hòrdes fràn de bakre regionerna och, mycket riktigt, nàr jag inspekterade mina byxor inne pà toaletten fanns det en ungefàr20 cm làng reva i byxbaken. Sà redan dag 2 fick jag ta fram det lilla kitet med nàl och tràd jag har med mig (tack mamma!) och tàlmodigt àgna mig àt att sy ihop den. Nu àr ju inte jag sàdàr jàttevan vid att sy (no shit) sà det tog mig typ tvà timmar. Men det blev faktiskt jàttebra, och fòr sàkerhets skull fòrstàrkte jag med lite silvertejp pà insidan. En riktig handyman alltsa, som màste hitta ett par andra brallor vid làmpligt tillfàlle.

Vàl framme i Rom tog det en bra stund att hitta till det guesthouse pà vilket jag skulle spendera natten. Kom dit runt 21.30, pà en gata i ett omràde som tydligen inte àr sàdàr jàttetrevligt enligt guideboken. Sen var dòrren làst (kànns det igen Team India???). Sà dàr stod jag, ensam pà gatan, med en kedjeròkande skummis pà andra sidan vàgen som hela tiden hade stenkoll pà mig. Letade fram ett telefonnummer till guesthouset och ringde upp àgaren, som skulle komma dit "in fifteen minutes". 30 minuter senare hade han fortfarande inte dykt upp. Efter ytterligare 10 minuter kom han springande. Han hade tydligen varit "In our other guesthouse, in the other side of town" nàr jag ringt honom. Kan ju fundera pà om man inte borde skaffa sig nàt annat system kanske? Istàllet fòr att springa òver hela stan alltsà. Fast vad vet jag. Jag àr ju ingen fòretagare.
Jag tog det dock lugnt, och tog det som ett tilfàlle att observera roms nattliv (som vid det kvarteret av stan bestod av ett slitet kebabhak, en bar och en nattòppen tobaksaffàr) och njuta av den ljumma luften. Tar man det bara lugnt sà lòser sig det mesta tillslut.

I Venedig var det ràtt kallt, och jag spenderade ett par dagar pà kanalerna och det labyrintiska nàtet av gator, grànder och broar, som jag bara àlskade att gà vilse bland. Dàrefter vidare till Florens alltsà, dàr jag gick de 463 stegen ("we do not rekommend this climb for people with a heart disease") upp till toppen pà duomons kupol, dàr man hade en alldeles underbar utsikt òver Florens och det omgivande Toscana. Sen undrar man ju ocksà vad nòrdig man àr egentligen, nàr man i fòrvàg kànner till stadsplanen och vissa monument fràn att ha spelat Assassins Creed?

Hela dagen dàrpà spenderade jag pà Galleri degli Uffizi. Och dà menar jag verkligen HELA. Var dàr i sju timmar (plus en timme och 40 minuters kò fòr att komma in) och tittade pà orginalmàlningar av framfòrallt Boticelli, men ocksà Leonardo da Vinci, Rafael, Rembrandt och Michelangelo. Fast den sistnàmnde tycker jag faktiskt àr vàldigt òverskattad, i alla fall att dòma av vad jag sàg dà. Tànk att jag har sett originalet "the Birth of Venus"(bildgoogla)! Hoppas att det àr àtminstone nàgon i min bekantskapskrets som làser detta som kan uppskatta vad hàftigt det àr. Min favorit var àndà Andrea del Sarto.

Kom till Rom igàr, och har sen dess hunnit med bàde Colosseum, ruinerna pà Palatinen och Foro Romano, och Pantheon. I morgon ska jag ta mig bort till Vatikanstaten. Och i òvermorgon àr det dags att làmna Italien och flyga till nàsta destination: Jordanien!

Tvà saker jag àr fòrvànad òver:
1. Att det àr sà fruktansvàrt j-vla mycket turister òverallt (och att alla Italienarna jag pratat med tycker att det àr sà skònt nu "when it is not so crowded").
2. Att det gàr runt grupper av livs levande nunnor pà gatorna. Och att det finns en hel gata i Centro Historico enbart med butiker som sàljer outfits till nunnor, pràster och andra kyrkliga typer som jag inte vet namnet pà. Plus en liten mysig butik som specialiserar sig pà brodyrmònster fòrestàllande pàven. En butik jag varmt kan rekommendera.

Nu ska jag se om jag jag kan fà in lite bilder ocksà.
Puss o kram!

måndag 17 oktober 2011

Proppis...

Alldeles proppis efter jättestor frukortbuffè pa hotellet i Madrid. Nu ska jag snart träffa S-berg, och i eftermiddag ska det flygas igen, mot Rom minsann!

söndag 16 oktober 2011

Takeoff!

Idag är det dags! Om en stund är det dags att bege sig mot Arlanda och i eftermiddag flyger jag mot min första destination: Madrid.
Hej då Sverige!

fredag 14 oktober 2011

Snart så...

Tjuvstartade min resa nu i veckan med 25 härliga timmar i Oslo med C, K och M. Mycket kulT och gotT. Hade faktiskt inte varit i Norge tidigare och det känns bra att kunna bocka av det på min lista innan jag ger mig iväg till de 20+ länder jag kommer resa genom de kommande månaderna. Bra att få öva på att sitta stilla på ett tåg i 5 timmar också, eftersom såna resor kommer bli vardag här framöver.

I dag ska jag till apoteket och hämta ut min malariamedicin, och när det är gjort har jag fått tag på allt jag kommer behöva. Så nu ligger allt snyggt och prydligt (läs: i en stor hög) på mitt skrivbord och bara väntar på att bli nerpackat i ryggsäcken. Har också börjat packa ner resten av mitt rum i flyttkartonger eftersom lillasyster ska flytta in där under tiden som jag är borta. Lite vemodigt, men mycket spännande att det är något nytt på gång.

Är verkligen astaggad inför den här resan, och det var faktiskt så sent som i går som den första nervositeten kom krypande. Nu har resfebran mig i sitt grepp, någonting som alltid sammanfaller med det obligatoriska besöket på forex innan avresa. Allt känns plötsligt så verkligt när man sitter med utländsk valuta i händerna.

Allt är klart. Nu väntar bara några sista avsked innan det är dags att åka på söndag (!!!).


MLA: hoppas förresten att du fick bort loskan från du vet var ;)

tisdag 4 oktober 2011

Hej svejs

Jaha. En blogg alltså.
Jag har aldrig varit värst mycket av en bloggläsare, så jag vet egentligen inte hur man "bör" skriva eller utforma såna här saker. Men å andra sidan har jag aldrig heller tyckt om att följa konventionerna, så det kanske inte gör så mycket.
Vem är då jag som skriver? Jag heter Niklas. 19 år. Bor i län T.
Ni som läser detta och känner mig vet mer om mig (hoppas jag) och för er som inte känner mig är det allt ni kommer få veta (än så länge i alla fall).
Jag har startat den här bloggen för att jag tänkte berätta om en resa runt jorden som jag ska ge mig ut på om mindre än två veckor. Jag ska vara ute i ungefär 10 månader, är det tänkt i alla fall. Det beror lite på hur länge pengarna räcker, och om jag kommer klara av att hålla mig till den relativt tighta budget jag har satt på de flesta etapperna av resan. För trots att jag har jobbat som f-n hela sommaren har inkomsterna knappast räckt till något lyxresande. Men det är jag inte heller ute efter; hela grejen med den här resan är att leva simpelt och komma så nära lokalbefolkningen som möjligt.
Underrubriken till den här bloggen är än så länge lite pretentiös. Jag är ingen backpacker. Bara en wannabe än så länge. Men om ett par månader koppas jag att jag ska kunna bära epitetet med stolthet och känna att jag gjort mig förtjänt av det. Det har alltid varit lite av en dröm att kunna sälla sig till skaran resenärer som cirkulerar jordklotet med bara några få ägodelar i en ryggsäck.
Jag har en ryggsäck i alla fall. Det är en bra början.

Börjar bli klar med alla förberedelser. Har köpt flygbiljetter, skaffat visum, internationellt körkort (som kom idag förresten), inresetillstånd, bokat lite hotellrum och sängplatser på hostels, vaccinerat mig... Listan kan göras lång och har sysselsatt mig rätt mycket i sommar. Det är otroligt mycket att tänka på innan man bara lämnar allting i tio (sju, tolv???) månader, och alla förberedelser är långt ifrån roliga, men förhoppningen är att om jag har varit noggrann med alla förberedelser ska det bara flyta på sen när jag väl är ute och reser.
Sista dagarna nu kommer jag ägna åt att revidera min packlista och köpa in några sista saker att fylla ryggsäcken med. Sen ska det bara vara att åka!

Väl ute i fält ska jag försöka uppdatera den här bloggen så ofta jag kan (och orkar och så länge jag tycker det är kul), men jag räknar med att skriva nåt här kanske 1 gång i veckan, så förvänta er inga dagliga uppdateringar. Med det sagt hoppas jag att ni vill följa med mig här på bloggen på min långa resa genom världen!

pussåkram