Lavemang, Cykloner och en Skurk!

Jag lever, var inte oroliga!
Nu var det ett bra tag sen senaste inlagget, nagot som beror pa en kombination av, forst, gammal hederlig lathet och, senare, enorma svarigheter att fa tag pa internet. Har skrivit pa det har inlagget for hand ett bra tag nu, och det har bara blivit langre och langre. Har kommer i alla fall nu antligen en sammanfattning av nagra saker som gjort intryck pa mig den senaste veckan.

Tog alltsa lite yogalektioner i Hampi, och jag maste saga att jag verkligen gillade det. Efter bara nagra ganger kande jag hur mycket smidigare jag blivit, och jag gillar den har grejen med att hitta balansen mellan kropp och sjal.
En morgon avbrot var yogamastare  de fysiska ovningarna lite tidigare an vanligt. Han borjade snacka om att en viktig del av yogan ar att halla kroppen ren, och att han idag tankte visa oss en bra kroppsreningsmetod.
uh-oh, tankte jag.
Han tog fram en liten vit plastkanna, lite som en vattenkanna i miniatyr med ett tio centimeter langt munstycke som var rundat som en lite boll langst fram.
UH-OH, tankte jag.
En lada skickades runt, och vi fick alla en var som vi (oh, happy days!) fick behalla som var egen. Sen forklarade han med ett leende pa lapparna  att han tankte visa oss hur man utfor ett lavemang.
UH-OH!!!, tankte jag, tittade skrackslaget pa munstycket och forestallde mig... ja, ni fattar. Det lugn som infunnit sig i min kropp under yogapasset var som bortblast, och han forklarade hur man skulle bereda en renande, kroppsvarm  vatska med lagom salthalt. Sag mig om pa de andra i rummet, och jag kan saga att jag inte var den enda som kande sig lite obekvam just da.
Till min stora lattnad forde han upp munstycket till nasan (istallet for att trycka upp den i roven...) och forklarade att vi skulle gora ett naslavemang. Sa vi gick ut, 20 utlanningar  och en yogamastare, och stallde oss pa rad och ovade oss pa att luta huvudet lite at sidan och att andas med munnen for att forsluta nasgangarna. Sen fick vi fylla vara kannor med vatska (som han sa professionellt hade forberett innan vi kom) och sen rengjorde vi vara nasgangar, 20 pers pa rad, genom att halla in vatskan i ena nasborren och luta pa huvudet sa att det  rann ut ur den andra. Maste ha sett minst lika sjukt ut som det kandes!

Vattentempel i Hampi

Lamnade Hampi for Bangalore, en av de rikaste staderna i Indien dar jag trivdes riktigt bra. Berodde antagligen pa att det var ganska vasterlandskt, med hog standrad pa det mesta, och framforallt RENT. Annars ar ett lager med sopor overallt liksom Indiens trademark, men i Bangalore har de alltsa rad med val fungerande sophantering.
Dar stannade jag ett par dagar och drack kaffe och kakade pa steak house (annars ere vegetariskt som galler i sodra Indien forstar ni) och stillade mina begar infor en etapp ut pa vischan igen. Gick bland annat pa bio och sag en film. Det var en indisk film dar de pratade Hindi, sa jag hangde inte riktigt med i svangarna hela tiden. Men det gjorde inget for det var en upplevelse bara att sitta dar i den indiska biopubliken. Kort sammanfattat: De var extreeemt lattroade. Minsta lilla grej sa blev det ett gapskratt i klass med burkskrattet i Seinfeld eller nat.
Eftersom karaktarerna i filmen pratade  engelska ca. 5% av alla repliker (sa som man pratar om man bor i indisk storstad och ar cool) lyckades jag uppfatta ett skamt i alla fall:
Tjejen sa: Bugger off! (engelska for Dra harifran! typ)
Killen trodde att hon sa: Burger off (som i hamburgare)...

BWAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!
Applader
Busvisslingar
Stamp i golvet
Jag mitt i allt detta. Made my day!

Hade ocksa ett aventyr pa Bangalores postkontor dar jag forsokte skicka hem ett paket; tyckte det var dags att gora ryggsacken lite lattare. Fick stalla mig i hur manga koer som helst och ga igenom ett otal moment innan jag antligen kunde racka over paketet till kvinnan bakom disken, betala och fa in det i systemet. Bland annat var jag tvungen att fa det hela insytt i vitt linnetyg, och jag spenderade nagra minuter hos en kvinna med en symaskin som hon hanterade like nobody's business! Helt sjukt snabb var hon, och hon sydde ihop det sista for hand sa fort att nalen bara var ett blankande streck i luften.
Det var ett krangligt system, men som tur var blev jag temporart adopterad av ett gang sydafrikanska tanter. De fragade varifran jag kom, och nar jag svarade Sverige blev det ett riktigt Oh My God!-moment, for, hor och hapna, ena tantens systerdotter ar gift med en svensk man och bor i Stockholm! Efter det raknades jag tydligen till familjen, och de var verkligen jattegulliga och visade mig hur man skulle fylla i alla deklarationsformularen och skriva adressen pa det vita tyget med tusch och sa vidare.
Det tog narmare tva timmar, men forhoppningsvis ska mitt paket vara pa vag hem till Sverige nu.
Och jag blev riktigt sugen pa att resa till Sydafrika ;)

Tog bussen till Mysore dar jag blev bestulen pa min planbok forsta kvallen. Lyckligtvis inneholl den bara pengar, och efter att den forsta ilskan lagt sig insag jag att det egentligen inte var nagon varst big deal. Allt annat viktigt, pass kreditkort osv. ar ju kvar, och omraknat till svenska penningar uppgick vardet pa innehallet till ca. 65 kronor. Ingen big deal som sagt, for aven om det ar en halv dagsbudget for mig just nu, sa ar det ju ingenting i det stora hela.
Men anda fruktansvart frustrerande.
Spenderade hela kvallen inlast pa hotellrummet med att trostata indiskt godis och lyssna pa morgonpassetpoddar. Precis vad man kan behova ibland!

Sockerbomb: en bra trost nar man blivit bestulen ;)

Forutom skurkaktiga individer finns det aven an stor gammal bazaar i Mysore, Devaraja Market, som ar en tvattakta indisk marknad, av indier, for indier. Inte ett spar av solglasogon, klockor och annat piratkopierat skit som annars brukar finnas pa mer turistorienterade stallen. Mest saldes det frukt och gronsaker, men det var bara ett sant otroligt harligt stalle med en haftig energi. Tillbringade flera timmar dar inne och gick runt och smapratade med forsaljarna, som garna berattade om sina varor  och som, trots att jag inte kopte nat, anda lat mig lukta, smaka, kanna och fotografera.
Bland annat fanns det en hel avdelning for bananlov. Har i sodra Indien anvands namligen ofta bananlov installet for tallrikar. Bara att slanga upp ett lov pa bordet och halla pa kaket, som en slags miljovanlig engangstallrik. Och detta stod det 6-8 killar och  och salde till en strid strom av kunder.
Supercharmigt verkligen!

Bananer, bananer och bananer!

Fran Mysore var det sedan dags att ta sig upp i the Western Ghats, bergskedjan mellan Kerala och Tamil Nadu, och jag satte mig pa en buss mot Ooty (eller Udhagamandalam, om man sa foredrar). En riktigt intressant bussresa dar jag de forsta timmarna satt bredvid en universtitetslarare; en tvattakta akademiker som diskuterade allt fran Keralas basta strander till djupt filosofiska fragor. Vi avhandlade t.ex. "Why do we need a passport to travel? The birds don't need a passport! Why can't we BE FREE AS THE BIRDS!?", "Who does that tree belong to? Can humanity claim to own ANYTHING?" och "Classical literature is dead to the modern man! Today we don't have time to read 700 PAGES!" och han slangde sig hela tiden in citat fran diverse amerikanska, franska och tyska filosofer.
Stundtals var det intressant, lika ofta dodstrakigt och tjatigt, men inte desto mindre underhallande. Han gick av halvvags till slutdestination, precis innan bussen inledde en fantastisk klattring pa smala serpentinvagar  upp i bergen. Den vackraste bussresa jag varit med om, dar vi sakta rorde oss genom ett gudomligt morkgront  och frodigt landskap, med en underbar utsikt  som bara blev battre for varje harnalskurva vi tog oss igenom. Det hela blev annu haftigare nar vi nadde  molnbarriaren, da allt holjdes i en mystisk dimma. En otrolig upplevelse, och jag satt klistrad med nasan mot den tonade fonsterrutan anda tills det blev morkt.
Missade alltsa sista delen av resan, och efter 40 minuter i ett isolerande morker (som tillsammans med avsaknaden av ljuskallor pa bergssluttningen, motorns danande och bussens standiga skramlande gjorde det valdigt svart att avgora vad for slags vader det var utanfor fonstret) nadde vi tillslut Ooty, 2240 meter over havet, och det var dags att efter efter lite mer an fem timmars resa kliva av bussen.

Av bussen och ut i kaoset...

Det kom som en chock for mig nar jag klev ut i osregn och stormvindar och en temperatur i luften nanstans under 15 grader. Trots att jag hade regnjackan pa mig var jag dyngsur redan fem minuter in i hotellrumsletandet, som inte gjordes enklare av att det var stromavbrott just da, sa alla rum jag tittade pa var de tvungna att lysa upp med varmeljus.
Det var av ren desperation jag bara tog ett stalle tillslut (billigt), och fick ett lyhort, lite smutsigt rum med flackiga lakan och en indian style-toalett (aka, ett hal i golvet). Det fanns bara kallvatten av modell isvak i kranen, sa nan varmdusch kom inte pa fraga, tyvarr, for jag var bade blot och kall, en kombination som jag inte ar ett fan av. Sen var det bara att borja tomma ryggsacken och sortera de torra grejerna fran de blota.
Nar jag senare pa kvallen satt och kakade middag pa ett stalle snackade jag med nagra snubbar som berattade att det lag en cyklon over Ghatsen och att det hade sporegnat och stormat, utan avbrott, i mer an tva dygn.
Nitlott kan man saga...
Temperaturen pa rummet lag nagonstans mellan 5 och 10 grader under natten, och jag sov i dubbla lager klader i min sovsack, med en filt over mig. Vaknade och konstaterade att det som blivit blott kvallen innan inte torkat ett dugg (utan bara borjat lukta surt... bla!) och det var da jag gav upp tanken pa att vandra i bergen (anledningen till att jag tagit mig dit) och istallet lagga all energi pa att ta mig darifran sa fort som mojligt.
Det blev sa att jag fick stanna ytterligare en natt, men turligt nog var det uppehall nagra timmar under dagen sa att jag kunde ta mig en titt pa denna bergsstad. Det var jattevackert dar uppe, och det var synd att det var sa daligt vader, annars hade jag nog verkligen gillat det.
Hade detta hant for fem veckor sen eller nat hade jag brutit ihop, men jag har under resans gang lart mig att finna mig i situationen och forsoka ha en positiv installning. Positivt med denna vistelse uppe i bergen var att Ooty ar en chokladstad (glad overraskning!) dar de overallt saljer en massa choklad for 3-6 kr/hg! Sa jag gick loss pa chokladen, och man kan saga att den hjalpte mig igenom tva annars ratt miserabelt kalla, blota dygn.

Ooty/Udhagamandalam!

Sen blev det en heldags bussakande (helfascinerande vad manga manniskor det far plats i en buss egentligen), en spontanovernattning i Trichur, dar jag tillslut lyckades fa allting torrt, och ytterligare en halv dags bussande innan jag nu ikvall kom fram till Kochi, dar jag nu alltsa antligen fatt tummen ur och nu fatt in all denna text i datorn.
Har bara vrit har i nagra timmar, men kanner pa mig redan nu att det har ar ett stalle jag kommer vilja stanna pa ett tag innan det ar dags att paborja resan soderut utmed Keralas kust.

Hoppas (som vanligt) att allt ar bra med er dar hemma, och att ni orkat lasa anda till slutet.
Nu lovar jag att jag ska forsoka uppdatera lite oftare.
Ska forsoka i alla fall.

Puss o Kram!!!