Dag 51-75 i bilder

Sa var det dags igen! Ytterligare 25 dagar har passerat, och har kommer en hel dros med bilder fran dessa:

Det blir en dag pa stranden...

Trivandrum zoo

Kanyakumari

Chai (den akta varan)!

Tempelkossor

Sri Meenakshi temple, Madurai, Tamil Nadu, Indien.

Vart tolfte ar malas dessa enorma gopurams om. Ett lagom sommarjobb for nat uttrakat gatubarn...

En sockerbagare som valdigt garna ville vara med pa bild.

Och sa byter vi land! Efter 6 veckor i Indien var det dags att paborja den tre manader langa resan genom sydostasien!

Solnedgang over Bangkok.

Pa Khao San road ar det bara att valja och vraka bland gourmetkaket: McDonalds, KFC eller varfor inte Burger King?

Och sa det dar Angkor Wat i Kambodja

Glaaad Buddha :)

Harlig batresa till Phnom Penh...

...med en bunt riktigt taggade turister!

Riktigt fin marknadsmat (sorry Mc, KFC och BK, men jag foredrar detta tror jag)

Det kungliga palatset i Phnom Penh, Kambodja.

Och just nu sitter jag i Ho Chi Minh City i sodra Vietnam, fast vi sager Saigon istallet, for det ar mycket enklare att saga ;) Ska stanna har for nyarsfirande och sen blir det att resa norrut.

Hoppas allt ar bra med er!

Puss o Kram!

Khmer Rouge och Toul Sleng

1975 tog  Khmer Rouge over styret har i Kambodja. De tyckte att det var en bra idea att tvinga hela befolkningen att overge staderna och  marschera ut pa landsbygden for att resten av livet slavarbeta 12-15  timmar per dygn. Alla som motsatte sig revolutionen (eller var "intellektuella" eller  hade glasogon eller vad som helst egentligen) fangslades, torterades och dodades, och det beraknas att minst 2 miljoner kambodjaner mordades under de roda khmerernas 3 ar och 9 manader langa tyrrani.
Ett av de storsta fangelsena, och ocksa tortyr- och forhorscentrum  i Phnom Penh, var Tuol Sleng, fran borjan en skola, och idag ett museum med en stor utstallning om folkmorden. Det var inte direkt nat muntert stalle, och de sparade inte pa krutet vad gallde att visa uppforstorade bilder av lemlastade kroppar. Alla fangar som togs in i Tuol Sleng fotograferades, och tusentals av de fotografierna ingar i utstallningen. Otroligt obehagligt att se alla dessa manniskor stirra tillbaka pa en fran det forflutna och veta att var och en av dem dog en fruktansvard dod i samma rum som idag ar helt oppna for turister.
Allt ar inte bara fest och fargglada tempel. Det har landet har en fruktansvard historia som an idag ar en stor smarta for det kambodjanska folket.

Typisk tortyrkammare. Ser kanske inte sa farligt ut, men javligt obehagligt nar man val ar dar, och ser det uppforstorade fotografiet fran den tiden da stallet fortfarande var in use och folk kedjades fast vid den dar sangen infaor kommande  tortyrsession...

Offer.

En ratt sa overflodig skylt. Tror inte jag sag en enda besokare med ett smil i fejjan.

Usch...


For ovrigt har jag fatt tag pa ett vietnamesiskt visum, sa i morgon bar det av till Vietnam!

Tack o Hej!

Holiday in Cambodia

Nervositeten som lag och kittlade i bakhuvudet nar jag satte mig pa bussen infor den fem timmar langa resan, vaxte i styrka for varje kilometer vi tog oss narmare gransen och Aranya Prathet. Det var dags for min forsta riktiga border crossing, med visumansokan on arrival, och i guidboken agnade de en halv sida at att varna for den "ökanda" gränskontrollen Aranya Prathet-Poipet. Tydligen kunde man forvanta sig skrammande militar med stora vapen, scammers och byrakrater som med en massa fejkavgifter forsoker skinna en pa varenda dollar man bar pa. Traffade ett par hollandska killar pa bussen och vi paktade och lovade att ta hand om varandra medan vi tog oss in i Kambodja.
Sa kom vi dit. Och oj vad det dar som stod i guideboken inte stamde.
De scammers som fanns var latta att ignorera, byrakraterna ville ha personuppgifter, 20 dollar och 3 minuter av var tid for att utfarda visumet, sen var det klart, och istalet for vapen stod den ointresserade granspolisen och och holl i nudelskalar och mobiltelefoner. De var mycket mer intresserade av att spela Angry Birds an att kontrollera vara pass och visade otaligt fram oss till disken for en snabb stampling i passen innan vi kunde ta vara forsta steg pa kambodjansk mark och de kunde aterga till sina angande nudlar och arga faglar. Sen lyckades vi enkelt forhandla en taxi som tog oss den 150 kilometer langa strackan mellan Poipet och Siem Reap for motsvarande 60 kr/pers. Lite skillnad mot taxin dar hemma!

Kambodja ar ett av de billigaste landerna i regionen, och for att ni ska fa en uppfattning om prissituationen kommer har nagra exempel:

• Billigt enkelrum med delat badrum: 3$
• En riktigt god brakmiddag: 5$
• 24 timmars cykelhyra: 1$
• En stor stark: 0.50$

Har anvands bade riel och amerikanska dollar parallellt, men de allra flesta foredrar att fa betalt i den mer stabila dollarn. I skrivande stund ar dollarn vard 6.88 SEK. Sen far ni rakna ut resten sjalva.

Vad gor man da i Siem Reap, undrar ni? Jo, man kollar pa Angkor Wat, nargar av varldens mest kanda tempelruiner!

Maste erkanna att jag borjar bli lite trott pa bade tempel och ruiner vid det har laget, men trots det lyckades Angkor underhalla mig i tva hela dagar. Utover det mest kanda templet (det som heter Angkor Wat) finns det over 200 andra tempel spridda over ett stort omrade, lamningar efter huvudstaden i ett enormt kungarike som hade sin storhetstid mellan ca 800-1400talet, som jag cyklade mellan pa en hyrd cykel av modell sliten. Raknade ut att jag cykklade ungefar 8 mil sammanlagt under de tva dagarna . Da tycker jag att man kan fortjana "nagra" öl for 50 cent styck tillsammans med andra som utfort samma bragd uppe pa en rooftop bar med skon kvallsbris.

Utnyttjade inte min tredagarsbiljett (for sa fantastiskt var det inte) utan tog istället tidigt i morse en bat hela den langa vagen fran Siem Reap till Phnom Penh, Kambodjas huvudstad, dar jag nu befinner mig pa ett helvitt minimalistiskt fik med vacker utsitk over floden. Har nyss slukat en riktigt fin eftermiddagscheescake med hallonsas. Yummie.

Resan hit var faktiskt riktigt haftig. Forst akte vi igenom hela den jattestora Tonlé Sap lake (bara bara vatten ända till horisonten i ett par timmar) och darefter foljde vi Tonlé Sap river halvvags till den vietnamesiska gransen genom massvis med sma byar byggda pa styltor mitt ute i vattnet. Forsta vad annorlunda livet maste se ut for de som alltid bara ar omgivna av vatten...

Nu ska jag stanna har i nagra dagar och forsoka fa tag pa ett vietnamesiskt visum och kolla in nagra laskiga muséer om Khmer Rouge och folkmorden som agde rum har pa 70-talet.

Slutligen:

Niklas hissar: Hollandare

Niklas dissar: Tyskar -.-

Hoppas alla hade en trevlig jul och att ni far njuta av nagra riktigt skona mellandagar!

Puss o Kram!

God Jul!

Det kanns verkligen jattekonstigt att det har gatt och blivit julafton! Har idag varit pa resande fot i 70 dagar, men det kanns snarare som 700. Spenderade dagen pa en cykel bland alla de manga templen i Angkor Wat och fler blickar an vanligt riktades mot mig nar jag borjade sjunga julsanger for full hals (fick lite feeling trots allt) ;)
Nu ska jag ga och fira jul Siem Reap-style: med varrullsbuffe och barrunda med obligatorisk tomteluva!

Hoppas ni alla far en riktigt fin jul och att ni mar bra och allt sant dar, ni vet.

GOD JUL!!!
o<:)

Bangkok!

Hej svejs!
Det har hunnit handa en hel del sen jag sist skrev nat vettigt. Da befann jag mig vid Indiens sodra spets, och sen dess har jag tagit mig anda till Bangkok och Thailand!

Fran Kanyakumari tog jag taget till Madurai, dar jag tillsammans med mitt tyska resesallskap spenderade en heldag med att utforska Sree Meenakshi-templet som var valdigt haftigt. Sen ytterligare ett tag (tio timmar den har gangen) til Chennai, en astrist stad arligt talat med typ... trafik. Lyckligtvis behovde jag bara stanna dar en dag innan ett snabbt hopp med inrikesflyg tillbaka till Mumbai, dar jag kostade pa mig en natt pa lyxhotell precis utanfor flygplatsen for att sa enkelt som mojligt kunna ta mig till mitt valdigt tidiga morgonflyg till Bangkok. Detta blev slutet pa mitt Indienaventyr, och borjan pa nasta etapp pa narmare tre manader i Sydostasien!

Efter sex veckor i Indien var det otroligt skont att komma till Bangkok, med trevliga manniskor och moderna transporter. Framforallt ar det valdigt rent har, har inte sett sahar rena gator sen jag lamnade Rom for en halv evighet sedan. Och, bast av allt, de tutar inte konstant hela tiden! Sa det var en avslappnad och glad Niklas som anlande till backpackerghettot pa Khao San road dit de allra flesta Lonely Planet-typer aker for att leta budgetboende. Lyckades hitta ett rent rum (pa ett tak dessutom) med delat badrum for en spottsyver som jag var mycket nojd med... anda tills jag skulle ga och lagga mig forsta kvallen da jag insag att byggnaden ar omgiven av ungefar sex stycken barer som var och en spelar hog musik till sent pa natten, vars vibrerande bastoner med latthet penetrerar mina papperstunna vaggar  och blandar sig med skonsang fran diverse overforfriskade britter. Ett javla liv helt enkelt. Men konstigt nog lyckades jag sova riktigt bra med lite oronproppshjalp och har inte storts ett dugg av det. Kanske har over tva manader pa resande fot gjort mig mindre kanslig for sana petitesser? Maste vara sa.
Bortsett fran det billiga boendet ar jag inte alls inponerad av sjalva Khao San som det ar ett sant liv om. Tycker mest det ar en massa thailandare som forsoker blasa en pa pengar, turister (som inte ar ett dugg intresserad av riktiga Thailand utan bara vill ha ett stalle med billig ol och billiga tishor med "roliga" tryck) och halvtrista barer dar de spelar den "hetaste" dansmusiken, och jag forsoker halla mig borta darifran sa mycket som mojligt om dagarna. Lyckligtvis blir det mycket battre sa fort man lamnar gatan, och i ovrigt ar det ett ratt trevligt omrade.
Har agnat nagra dagar nu at att bocka av nagra av de manga sevardheterna . Manga wats (tempel) har det blivit, bland annat Wat Pho, Thailands storsta och aldsta tempel som dessutom huserar landets storsta liggande Buddha. Ar helfascinerad av buddhismen som ar en san skon kontrast till hinduismen, och jag alskar verkligen deras tempel. Nat annat jag alskar ar maten! Hela matkulturen ar sa himla go', med massvis med streetfood overallt och ett standigt frossande i sotsaker. Sarskilt trevligt for ett matvrak som mig var det att dyka in i den myrstack som kallas Chinatown, en myllrande stadsdel i gamla Bangkok med fantastiskt streetfood. Till och med det torkade fiskskinn som jag fick mina nudlar toppade med smakade riktigt bra (har lart mig att man inte far vara radd for att prova nya saker har). En favorit under dagens varmaste timmar ar det valdigt sota iskaffe med kondenserad mjolk som snudd pa alla bangkokbor gar och sorplar pa verkar det som.
Upptackte ett helt annat Bangkok igar, nar jag tog hypermodernt sky train till Siam och en urban djungel av betong, stal, glas och nagra helt sjukt enormt stora shopping centers. Dess malls ar tydligen en turistattraktion i sig och jag sag valdigt manga svenskar  som med stirriga, tomma blickar irrade omkring och tog varje tillfalle i akt att hala fram planboken och byta bath mot billiga klader och piratkopierade filmer. Sjalv blev jag bara avtand av den pafrestande kommersialismen som jag upplevde som kvavande nar den attackerade med full kraft fran alla hall. Kopte inte en enda pryl under hela dagen, utan kakade en massa mat i stallet (som fanns i nastan lika stor mangd som det fanns klader) och roade mig med att kolla pa folk och forundras over hur man bara kan sprida sina surt forvarvade pengar sa ymnigt omkring sig utan att tveka for en sekund.
I det flashigaste shoppingcentret, med marken som Chanel, Prada och Armani ockuperandes andra vaningen, fanns det en haftig lyxbiograf hogst upp som jag bara inte kunde motsta. Lyckades dock motsta de allra mest superduperdeluxeplatserna (for 1000 bath), utan nojde mig med en simpel deluxeplats (for ynka 210). Sag forst Immortals (OJ! vilken skitfilm...) och darefter nya Mission Impossible (overraskande bra faktiskt). Larde mig att nar de spelar nationalsangen och visar en massa monarkpropaganda pa skarmen precis innan filmen borjar bor man sta upp tillsammans med ovriga publiken.
Annars ar man mycket oforskamd...

Har haft nagra riktigt trevliga dagar i Bangkok, dar jag kanner att jag har fatt mersmak for denna region som det nu har blivit dags att utforska vidare. I morgon blir det buss till Aranya Prathet och ostra gransen!

Puss o Kram!

Don't drink and drive...

...for olflaskan blockerar synfaltet! Fattar ni val...

Tomorrow night: Potatoes of the Planet of the Apes

Tankte ta en promenad. Fick syn pa den har skylten. Struntade i att ta en promenad.

En lada man kan spotta i om man har lust. Och det har man om man ar indier.

Det finns tre saker jag stor mig pa har i Indien: Det standiga tutandet, det standiga urinerandet (var som helst verkligen) och det standiga spottandet. Seriost, de spottar overallt heeela tiden!

Jo, de finns har ocksa!

Ett av mina storsta fans (hej mormor!) fragade mig for nagra veckor sedan om det verkligen kunde vara sa illa att det inte finns nagra tomtar i Indien. Svaret ar nej, riktigt sa illa ar det inte. Under mina sex veckor har har jag faktiskt sett en:

Sa du ser, de finns har ocksa, aven om det ar ratt glest mellan dem.

Maste saga att denna enda tomte var langt ifran tillrackligt for att framkalla julstamning bland strander, palmer och stralande solsken. Men jag uppskattar anda att nagon har forsokt.

Ho ho ho!

7 wonders nr. 3: Taj Mahal

For er som har nagorlunda koll pa indiens geografi, vet var Taj Mahal ligger och har hangt med i vilka omraden jag har rort mig de senaste veckorna kanske det verkar konstigt att jag besokt monumentet, som ju ligger i norra Indien. Sa det ar lika bra jag erkanner: Nej jag har inte sett Taj Mahal den har gangen. Men, jag var dar forra aret, nagot som andra halvan av Team India kan intyga!
Sa jag har sett det och kan saga att det var en fantastisk upplevelse. Bland det haftigaste jag har varit med om var nar vi passerade porten till omradet (ett konstverk i sig) och for forsta gangen fick syn pa hela mausoleet i sin fulla prakt. Trots den enorma hypen som finns kring stallet  overtraffade det alla forvantingar, och den besvikelse som jag hade forberett mig pa innan vi kom dit infann sig aldrig.
Eftersom det var ett ar sen vi var dar kanner jag att jag inte har sa mycket att skriva om det nu egentligen, men det ska med for sakens skull!

Betyg: 4/5 indian style-toaletter (som jag faktiskt vant mig vid nu)

At worlds end

(Nu blir det tva inlagg pa raken har, hoppas ni inte missar det andra, som ligger under detta!)

Det tog lite mer an fem veckor, men nu har jag antligen tagit mig hela vagen fran Mumbai ner till Kanyakumari vid Cape Comorin, det indiska fastlandets sydligaste punkt langst ut pa landets spets.

Indiens sodra spets - Cape Comorin!

Fran Varkala tog jag taget ner till Trivandrum, dar jag forst blev svinglad nar jag fick veta att det var en stor filmfestival pa gang (tog ett program och ringade in alla filmer jag ville se) och sen ytterst besviken nar jag fick veta att festivalen bara var oppen for "delegates" med nat fancy "id-card" runt halsen som hade varit tvungna att registrera sig for flera veckor sen. Sa det slutade med att jag fick spendera dagen pa Trivandrums Zoo istallet, vilket i och for sig inte gjorde nanting for det var en riktigt vacker dag och jag kom darifran med en bunt fina bilder pa minneskortet.

Sen blev det tre timmar pa en lokalbuss utan fonster eller nat (sa ni kan ju tanka er frillan pa mig nar jag klev av) innan vi kom fram hit.

Tydligen ar Kanyakumari ett av indiens hetaste resmal for lokalbefolkningen och det marks for herregud vad mycket folk det ar har! Och, framfor allt, vad mycket forsaljare det finns overallt! Alla (och da menar jag verkligen alla) gator och oppna ytor ar ockuperade av stand med bla presseningar varifran sjukt mycket forsaljare forsoker kranga allt mojligt skit, allt fran klader till plasthinkar till snackor (som man for en liten summa pengar kan fa sitt namn inristat pa). Kiviks marknad on crack skulle vi kunna kalla det. Mina favoriter ar standen med skyltarna som sagar All for Rs. 5, vilket innebar att allt som det saljer kostar 5 rupies (cirkus 80 ore). Riktigt hogkvalitativt shit med andra ord, som folk kastar sig over i riktigt ullaredsmaner.
Det har ar ocksa en helig plats for hinduer, och just nu ar det sasong for att vallfarda hit. Overallt ser man svartkladda pilgrimer som ar har for att genomga en ritual dar de forst rakar av sig allt har pa huvudet och sen lever i celibat i 41 dagar, da de endast ater ett mal mat om dagen (som maste besta uteslutande av gronsaker), badar i de heliga vattnen och ber till gud (och, viktigast av allt, som en pilgrim med smarta i blicken klargjorde for mig: "no touch women!"). Funderade forst pa om man kanske skulle prova.
Fast sen tankte jag att det dar ar inget for mig.
Och gick och frossade i grillad kyckling istallet.

Det ar faktiskt riktigt tillfredsstallande att ha tagit sig anda hit, till slutet av landet. Ar omgiven av hav at ost, syd och vast och norrut ligger hela Indien. Ratt haftigt faktiskt, nar man star dar langst ut och forestaller sig hela det enorma landet framfor sig, och havet, som soderut fortsatter oavbrutet anda ner till Antarktis.
Solnedgangarna och soluppgangarna ar ocksa riktigt fina har, eftersom sikten ar obruten anda till horisonten at bade ost och vast. Solnedgangen har jag sett, soluppgangen daremot... Lat oss bara saga att solen gar upp ca 06.25, tiden pa dygnet da en san som jag sover som allra bast.

SolNEDgang

Det finns ett stort tempel har ocksa, dar alla man maste ta ha bar overkropp for att fa komma in. Hade inget emot att ta av mig skjortan i varmen (for det ar varmt har!) och lata den salta havsbrisen svalka min nakna hud. Mindre trevligt dock nar man i kon in har en tjock indisk man bakom sig som envisas med att pressa sin stora, svettiga, hariga buk mot ens rygg, men bortsett fran detta ofrivilligt intima ogonblick var det riktigt fascinerande att fa se insidan av ett tempel som anvands aktivt. Spannande att ga darinne i morkret, alltihop dunkelt upplyst av nagra enstaka eldsflammor.
Vid den heligaste kammaren, i vilken det finns en bild av templets gudinna, stod det en man och delade ut ett rott pulver till alla som passerade. Sag att mannen framfor mig smorde in pulvret i ansiktet och pa brostet, och jag fragade mannen bakom mig varfor de gjorde sa. Han forklarade att de, genom att gora sa, mottog kyssar fran templets gudinna. "But...", sa han, och tittade skeptiskt pa mig, "it works only on hindus". Too bad, tankte jag, och fick helt enkelt borsta bort den lilla hog med rott pulver som jag hade i min hand, och medan det foll till golvet hoppades jag innerligt att de i narheten inte skulle ta illa upp av gesten. Ingen verkade bry sig... Tror jag lyckades ta mig igenom en av hinduismens heligare platser utan att forolampa nan.

Blev ocksa lite kompis med en chai-wallah (alltsa en teforsaljare) harom kvallen, och han var vanlig nog att dela med sig av chaireceptet (eller snarare, han tryckte upp chaireceptet in my face utan att jag hade nat att saga till om). Han berattade att till 7 liter te anvader han ett kilo socker! Tyckte det lat mer som ett syltrecept an en teblandning, och insag att det kanske inte ar sa konstigt att jag (och alla andra i det har landet) ar sa fortjust i deras te.

Worlds end by night

Idag ar det Lucia dar hemma, och for forsta gangen sen det blev december insag jag helt det faktum att jag kommer missa julen i ar. Tycker det ar lite sorligt faktiskt, men jag far forsoka klara mig sa gott det gar och forsoka uppehalla mig med en massa annat kul.

I ovrigt borjar mitt aventyr i Indien att lida mot sitt slut, och om vecka kommer jag att befinna mig i ett annat land!

Och sa har jag lite hemlangtan ocksa, sa ni far garna tanka lite extra pa mig.
For jag tanker lite extra pa er.

Puss o Kram, och grattis pa fodelsedagen Morfar!