Hej svejs!
Det har hunnit handa en hel del sen jag sist skrev nat vettigt. Da befann jag mig vid Indiens sodra spets, och sen dess har jag tagit mig anda till Bangkok och Thailand!
Fran Kanyakumari tog jag taget till Madurai, dar jag tillsammans med mitt tyska resesallskap spenderade en heldag med att utforska Sree Meenakshi-templet som var valdigt haftigt. Sen ytterligare ett tag (tio timmar den har gangen) til Chennai, en astrist stad arligt talat med typ... trafik. Lyckligtvis behovde jag bara stanna dar en dag innan ett snabbt hopp med inrikesflyg tillbaka till Mumbai, dar jag kostade pa mig en natt pa lyxhotell precis utanfor flygplatsen for att sa enkelt som mojligt kunna ta mig till mitt valdigt tidiga morgonflyg till Bangkok. Detta blev slutet pa mitt Indienaventyr, och borjan pa nasta etapp pa narmare tre manader i Sydostasien!
Efter sex veckor i Indien var det otroligt skont att komma till Bangkok, med trevliga manniskor och moderna transporter. Framforallt ar det valdigt rent har, har inte sett sahar rena gator sen jag lamnade Rom for en halv evighet sedan. Och, bast av allt, de tutar inte konstant hela tiden! Sa det var en avslappnad och glad Niklas som anlande till backpackerghettot pa Khao San road dit de allra flesta Lonely Planet-typer aker for att leta budgetboende. Lyckades hitta ett rent rum (pa ett tak dessutom) med delat badrum for en spottsyver som jag var mycket nojd med... anda tills jag skulle ga och lagga mig forsta kvallen da jag insag att byggnaden ar omgiven av ungefar sex stycken barer som var och en spelar hog musik till sent pa natten, vars vibrerande bastoner med latthet penetrerar mina papperstunna vaggar och blandar sig med skonsang fran diverse overforfriskade britter. Ett javla liv helt enkelt. Men konstigt nog lyckades jag sova riktigt bra med lite oronproppshjalp och har inte storts ett dugg av det. Kanske har over tva manader pa resande fot gjort mig mindre kanslig for sana petitesser? Maste vara sa.
Bortsett fran det billiga boendet ar jag inte alls inponerad av sjalva Khao San som det ar ett sant liv om. Tycker mest det ar en massa thailandare som forsoker blasa en pa pengar, turister (som inte ar ett dugg intresserad av riktiga Thailand utan bara vill ha ett stalle med billig ol och billiga tishor med "roliga" tryck) och halvtrista barer dar de spelar den "hetaste" dansmusiken, och jag forsoker halla mig borta darifran sa mycket som mojligt om dagarna. Lyckligtvis blir det mycket battre sa fort man lamnar gatan, och i ovrigt ar det ett ratt trevligt omrade.
Har agnat nagra dagar nu at att bocka av nagra av de manga sevardheterna . Manga wats (tempel) har det blivit, bland annat Wat Pho, Thailands storsta och aldsta tempel som dessutom huserar landets storsta liggande Buddha. Ar helfascinerad av buddhismen som ar en san skon kontrast till hinduismen, och jag alskar verkligen deras tempel. Nat annat jag alskar ar maten! Hela matkulturen ar sa himla go', med massvis med streetfood overallt och ett standigt frossande i sotsaker. Sarskilt trevligt for ett matvrak som mig var det att dyka in i den myrstack som kallas Chinatown, en myllrande stadsdel i gamla Bangkok med fantastiskt streetfood. Till och med det torkade fiskskinn som jag fick mina nudlar toppade med smakade riktigt bra (har lart mig att man inte far vara radd for att prova nya saker har). En favorit under dagens varmaste timmar ar det valdigt sota iskaffe med kondenserad mjolk som snudd pa alla bangkokbor gar och sorplar pa verkar det som.
Upptackte ett helt annat Bangkok igar, nar jag tog hypermodernt sky train till Siam och en urban djungel av betong, stal, glas och nagra helt sjukt enormt stora shopping centers. Dess malls ar tydligen en turistattraktion i sig och jag sag valdigt manga svenskar som med stirriga, tomma blickar irrade omkring och tog varje tillfalle i akt att hala fram planboken och byta bath mot billiga klader och piratkopierade filmer. Sjalv blev jag bara avtand av den pafrestande kommersialismen som jag upplevde som kvavande nar den attackerade med full kraft fran alla hall. Kopte inte en enda pryl under hela dagen, utan kakade en massa mat i stallet (som fanns i nastan lika stor mangd som det fanns klader) och roade mig med att kolla pa folk och forundras over hur man bara kan sprida sina surt forvarvade pengar sa ymnigt omkring sig utan att tveka for en sekund.
I det flashigaste shoppingcentret, med marken som Chanel, Prada och Armani ockuperandes andra vaningen, fanns det en haftig lyxbiograf hogst upp som jag bara inte kunde motsta. Lyckades dock motsta de allra mest superduperdeluxeplatserna (for 1000 bath), utan nojde mig med en simpel deluxeplats (for ynka 210). Sag forst Immortals (OJ! vilken skitfilm...) och darefter nya Mission Impossible (overraskande bra faktiskt). Larde mig att nar de spelar nationalsangen och visar en massa monarkpropaganda pa skarmen precis innan filmen borjar bor man sta upp tillsammans med ovriga publiken.
Annars ar man mycket oforskamd...
Har haft nagra riktigt trevliga dagar i Bangkok, dar jag kanner att jag har fatt mersmak for denna region som det nu har blivit dags att utforska vidare. I morgon blir det buss till Aranya Prathet och ostra gransen!
Puss o Kram!
Det har hunnit handa en hel del sen jag sist skrev nat vettigt. Da befann jag mig vid Indiens sodra spets, och sen dess har jag tagit mig anda till Bangkok och Thailand!
Fran Kanyakumari tog jag taget till Madurai, dar jag tillsammans med mitt tyska resesallskap spenderade en heldag med att utforska Sree Meenakshi-templet som var valdigt haftigt. Sen ytterligare ett tag (tio timmar den har gangen) til Chennai, en astrist stad arligt talat med typ... trafik. Lyckligtvis behovde jag bara stanna dar en dag innan ett snabbt hopp med inrikesflyg tillbaka till Mumbai, dar jag kostade pa mig en natt pa lyxhotell precis utanfor flygplatsen for att sa enkelt som mojligt kunna ta mig till mitt valdigt tidiga morgonflyg till Bangkok. Detta blev slutet pa mitt Indienaventyr, och borjan pa nasta etapp pa narmare tre manader i Sydostasien!
Efter sex veckor i Indien var det otroligt skont att komma till Bangkok, med trevliga manniskor och moderna transporter. Framforallt ar det valdigt rent har, har inte sett sahar rena gator sen jag lamnade Rom for en halv evighet sedan. Och, bast av allt, de tutar inte konstant hela tiden! Sa det var en avslappnad och glad Niklas som anlande till backpackerghettot pa Khao San road dit de allra flesta Lonely Planet-typer aker for att leta budgetboende. Lyckades hitta ett rent rum (pa ett tak dessutom) med delat badrum for en spottsyver som jag var mycket nojd med... anda tills jag skulle ga och lagga mig forsta kvallen da jag insag att byggnaden ar omgiven av ungefar sex stycken barer som var och en spelar hog musik till sent pa natten, vars vibrerande bastoner med latthet penetrerar mina papperstunna vaggar och blandar sig med skonsang fran diverse overforfriskade britter. Ett javla liv helt enkelt. Men konstigt nog lyckades jag sova riktigt bra med lite oronproppshjalp och har inte storts ett dugg av det. Kanske har over tva manader pa resande fot gjort mig mindre kanslig for sana petitesser? Maste vara sa.
Bortsett fran det billiga boendet ar jag inte alls inponerad av sjalva Khao San som det ar ett sant liv om. Tycker mest det ar en massa thailandare som forsoker blasa en pa pengar, turister (som inte ar ett dugg intresserad av riktiga Thailand utan bara vill ha ett stalle med billig ol och billiga tishor med "roliga" tryck) och halvtrista barer dar de spelar den "hetaste" dansmusiken, och jag forsoker halla mig borta darifran sa mycket som mojligt om dagarna. Lyckligtvis blir det mycket battre sa fort man lamnar gatan, och i ovrigt ar det ett ratt trevligt omrade.
Har agnat nagra dagar nu at att bocka av nagra av de manga sevardheterna . Manga wats (tempel) har det blivit, bland annat Wat Pho, Thailands storsta och aldsta tempel som dessutom huserar landets storsta liggande Buddha. Ar helfascinerad av buddhismen som ar en san skon kontrast till hinduismen, och jag alskar verkligen deras tempel. Nat annat jag alskar ar maten! Hela matkulturen ar sa himla go', med massvis med streetfood overallt och ett standigt frossande i sotsaker. Sarskilt trevligt for ett matvrak som mig var det att dyka in i den myrstack som kallas Chinatown, en myllrande stadsdel i gamla Bangkok med fantastiskt streetfood. Till och med det torkade fiskskinn som jag fick mina nudlar toppade med smakade riktigt bra (har lart mig att man inte far vara radd for att prova nya saker har). En favorit under dagens varmaste timmar ar det valdigt sota iskaffe med kondenserad mjolk som snudd pa alla bangkokbor gar och sorplar pa verkar det som.
Upptackte ett helt annat Bangkok igar, nar jag tog hypermodernt sky train till Siam och en urban djungel av betong, stal, glas och nagra helt sjukt enormt stora shopping centers. Dess malls ar tydligen en turistattraktion i sig och jag sag valdigt manga svenskar som med stirriga, tomma blickar irrade omkring och tog varje tillfalle i akt att hala fram planboken och byta bath mot billiga klader och piratkopierade filmer. Sjalv blev jag bara avtand av den pafrestande kommersialismen som jag upplevde som kvavande nar den attackerade med full kraft fran alla hall. Kopte inte en enda pryl under hela dagen, utan kakade en massa mat i stallet (som fanns i nastan lika stor mangd som det fanns klader) och roade mig med att kolla pa folk och forundras over hur man bara kan sprida sina surt forvarvade pengar sa ymnigt omkring sig utan att tveka for en sekund.
I det flashigaste shoppingcentret, med marken som Chanel, Prada och Armani ockuperandes andra vaningen, fanns det en haftig lyxbiograf hogst upp som jag bara inte kunde motsta. Lyckades dock motsta de allra mest superduperdeluxeplatserna (for 1000 bath), utan nojde mig med en simpel deluxeplats (for ynka 210). Sag forst Immortals (OJ! vilken skitfilm...) och darefter nya Mission Impossible (overraskande bra faktiskt). Larde mig att nar de spelar nationalsangen och visar en massa monarkpropaganda pa skarmen precis innan filmen borjar bor man sta upp tillsammans med ovriga publiken.
Annars ar man mycket oforskamd...
Har haft nagra riktigt trevliga dagar i Bangkok, dar jag kanner att jag har fatt mersmak for denna region som det nu har blivit dags att utforska vidare. I morgon blir det buss till Aranya Prathet och ostra gransen!
Puss o Kram!
är det guld på budda och tornet dom var vackert
SvaraRadera